herbivoren

den där känslan av otillräcklighet har nog alla känt någon gång. nu känner jag det, mer än någonsin. en ny känsla för mig som jag aldrig riktigt fått smaka på..vilken tur man haft va. men nu? nu är det kört. nu finns det ingen återvändo, o jag undrar vad mer som finns för mig där ute. vilka mer känslor som jag lämnat outforskade, som bara väntar på mig, färdiga att attackera då jag känner mig som bäst. jag har suttit o tänkt på mina val den senaste tiden, detta år rätt är det sagt, o jag kan inte bestämma mig om jag agerat rätt eller inte. det negativa väger upp det positiva men allt känns ändå helfel. att något kan kännas så rätt och perfekt men samtidigt kännas som pest och pina, hur kan det vara så? o vad ska jag ta mig till nu?
jag känner mig värdelös. oomtyckt. ful. tjock. äcklig. konstig. otillräcklig. dryg. förjävlig. ska det verkligen vara så? JAG VILL INTE BEHÖVA MÅ SÅHÄR!! det ska ingen behöva!! jäklakukskithelvete.

nästa steg..hm, får se vad det blir. i nuläget vet jag ingenting, o kan inte lova nånting. men ändring blir det, ja jäklar.